Frågor och svar

Hur blir man medlem i EFS? Finns det olika typer av medlemskap?

Den vanligaste formen för medlemskap i EFS är att vara med i en missionsförening eller en EFS-grupp. Då har man yttrande- och förslagsrätt på EFS årsmöte samt möjlighet att delta som röstberättigad. För att bli medlem kontaktar man den missionsförening/EFS-grupp man är intresserad av att bli medlem i. Som alternativ till medlemskap i missionsförening/EFS-grupp kan man välja att bli enskild medlem i riksorganisationen eller i ett distrikt. Det enskilda medlemskapet väljer man om man vill stödja EFS grundtankar utan att ansluta sig till en lokal förening. Som enskild medlem har man fortfarande yttrande- och förslagsrätt på EFS årsmöte. Kontakta Margareta Forsberg, tfn 018-430 25 07, om du vill veta mer om enskilt medlemskap i EFS riksorganisation. Vill du bli enskild medlem i ett distrikt så kontaktar du det aktuella distriktet.

Hur värvar EFS medlemmar?

De som är engagerade i verksamheten lokalt kan känna att man vill stödja EFS mer konkret och blirmedlem i en förening. Det finns däremot inget krav på att man ska vara medlem. Allt som EFS gör är öppet för alla att delta i.

Vilka idéer är speciella för EFS?

Hela EFS arbete är en del av Svenska kyrkan, och vi stödjer kyrkan i dess arbete. Däremot har EFS fem “tillskottspunkter” som vi anser är vår nisch i kyrkan. Vi vill:
– arbeta med att stödja enskilda personers kristna tro.
– inspirera människor att läsa Bibeln och samtala om sin tro.
– skapa ett personligt engagemang för mission, både på hemmaplan och internationellt.
– betona att alla kristna ansvarar för kyrkans uppdrag, inte bara till exempel prästen.
– kunna erbjuda mötesplatser för de ovanstående punkterna inom kyrkan.

Hur många engageras av EFS arbete?

EFS och ungdomsorganisationen Salt – barn och unga i EFS, engagerar cirka 50 000 personer varje år och många är ungdomar. Förutom verksamhet i de egna föreningarna arrangeras många läger som även riktar sig till de som inte är med i EFS.

Hur ser en EFS-kyrka ut?

EFS har inte så många “riktiga” kyrkor, utan samlas ofta i missionshus eller mindre så kallade bönhus. På många håll firar man gudstjänst i Svenska kyrkan och har möten med missionsföreningen i missionhuset. På en del ställen finns det större EFS-kyrkor, på andra ställen arbetar EFS i Svenska kyrkans lokaler på orten. Där EFS har egna kyrkor beror utseendet bland annat mycket på hur gammal kyrkan är. Nyare kyrkor har ofta mindre “klassiska” kyrkoattribut som torn, målade fönster och avlånga kyrkorum. Ett traditionellt missionshus är ofta ett trähus med enkelt inredd kyrkolokal, vanligtvis i anslutning till lokaler för barn- och ungdomsverksamhet, kök med mera.

Har EFS någon tidskrift?

EFS har en nyhetstidning som heter Budbäraren och som kommer ut varje månad. Dessutom ges tidningar ut av några av EFS distrikt. Du kan läsa senaste Budbäraren här. Du kan även läsa tidigare nummer (från juli 2012) på Issuu.

I vilka länder finns EFS?

EFS finns som föreningsorganisation enbart i Sverige. Förutom det stödjer vi internationellt arbete i Eritrea, Etiopien, Indien, Malawi, Sudan och Tanzania samt radioarbete i Somalia och Egypten/arabländerna och tevesändningar i Mellanöstern och Nordafrika. I länderna arbetar vi tillsammans med lokala kyrkor och organisationer.

När bildades EFS?

EFS bildades 1856 av några studenter i Stockholm som ville sprida evangeliet till svenska folket. Eftersom lekmän inte fick predika började man sprida böcker och små skrifter gratis. Efterhand anslöt sig fler till verksamheten, och Evangeliska Fosterlandsstiftelsen bildades för att organisera förlagsverksamheten. De som spred skrifterna i landet kallades kolportörer och efterhand som de började prata om texterna med folk blev de predikanter. 1861 beslutades om en egen utlandsmission och redan 1866 landsteg de första missionärerna i nuvarande Eritrea.

Måste man vara medlem i Svenska kyrkan för att vara medlem i EFS?

Nej, man måste inte vara medlem i Svenska kyrkan för att gå med som medlem i EFS. Däremot är EFS som rörelse en organisation inom Svenska kyrkan.

Har man som troende på ″vuxendopet″ någon plats i er kyrka, eller är det barndopet som gäller?

Som rörelse är EFS evangelisk-luthersk, vilket bland annat innebär att vi har en barndopssyn. Detta innebär dock inte att alla medlemmar behöver omfatta densamma. Både baptister och pingstvänner finns med som medlemmar i EFS. EFS är inte ett samfund utan en väckelserörelse och var och en som vill vara med och verka för evangelisation och mission utifrån den grundsyn som EFS har är därför välkommen med, även om man i enskilda trosfrågor har en annan uppfattning än EFS har som rörelse.

Hur har EFS fått sitt namn?

EFS står för Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och namnet kom till 1856. På 1800-talet drog en stor väckelse fram över Sverige och många började samlas för att be och läsa Bibeln. På 1840-talet arbetade bland andra en engelsk metodistmissionär vid namn George Scott i Sverige. Efter en tid blev han förbjuden att hålla svenska gudstjänster och tvingades lämna landet. Då tog Carl-Olof Rosenius, som är en av EFS förgrundsgestalter, initiativet till att en samlad organisation bildades kring väckelsen. Rörelsen kom att heta Evangeliska alliansens Svenska centralavdelning (1853) och hade Luthers evangeliska förkunnelse i centrum. 1856 bildades Fosterländska stiftelsen för evangelii befrämjande där målet var att utbreda evangeliet i Sverige. En av de ledande personerna var Hans Jacob Lundborg. Efter en månad bytte organisationen namn till EFS – Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Idag arbetar EFS inte bara i Sverige, utan också i till exempel i Etiopien, Eritrea, Sudan, Tanzania och Indien.

Hur ser ni på kvinnliga präster?

Inom EFS görs ingen skillnad mellan kvinnor och män vad gäller prästtjänst. Inom EFS arbetar både kvinnliga och manliga präster. EFS står också som huvudman för Johannelunds högskola, där både kvinnor och män förbereds för prästtjänst i Svenska kyrkan och i EFS. Läs gärna mer på Johannelunds egen hemsida, www.johannelund.nu.

Hur ser EFS på abortfrågan?

Det finns ingen enhetlig hållning som gäller för hela EFS som rörelse vad gäller abortfrågan.