Detta vill jag berätta

Värmen slår emot mig direkt när jag öppnar dörren, även pepparsåsdoft och kaffearom. Den välkomnande miljön är påtaglig och alla ålderskatergorier finns där, från 0 till 96 år. Mängden av människor överraskar faktiskt, runt 100 personer, i detta lilla misionshus på jämtländska landsbygden.

Jag befinner mig på skördefest i Nylands missionshus. Förr om åren kallades den ”missionsauktion” men numera är det inte det utbud av textilier och sömnad som såldes då som efterfrågas. Därför har namnet de senaste åren blivit ”skördefest”, ett faktum som också betonar den bibliska festkalendern. Lövhyddohögtiden som våra judiska bröder fortfarande firar i oktober var och är bland annat just en skördefest.

Det stora bordet med alla varor som skall säljas vittnar också om att det är en skördefest. Här finns hårdbröd, mjukbröd och goda vaniljbullar men också äppelmos, lingonsylt och hjortron. Djurriket har också bidragit: ett halvt lamm samt ett antal kilo röding ska säljas.

Att kvällen inte bara är en skördefest, till tack för Guds uppehållande nåd, går dock inte att ta miste på. Det handlar också om vårt missionsuppdrag: att föra nådens budskap vidare i ord och handling. I den inledning som hålls vävs både hälsningar från våra missionärer och information om det aktuella läget i missionsländerna samman med vårt uppdrag att göra positiva avtryck i varandras liv på intressant och tankeväckande sätt.

Så börjar ”auktionen” eller försäljningen. I ett snabbt tempo töms bordet: Hårdbrödet säljs för runt 150 kr påsen, lingonsylten för cirka 200 kr per burk. En burk med hjortronsylt går bort för 330 kr och budgivningen avstannar inte ju längre kvällen fortgår, snarare ökar den under många glada skratt och varma överbjudningar av andras bud. Slutsumman blir  cirka 25 000 kr – till missionen. Fantastiskt.

Jag bodde i byn Nyland för 25 år sedan och jag måste erkänna att jag då ibland undrade hur länge det skulle gå att bedriva arbete i detta missionshus. Så kommer jag tillbaka 25 år senare och finner en gemenskap där Svenska kyrkan, EFS och Pingstförsamlingen på olika sätt samordnat sitt arbete. Det har inneburit att nya människor nåtts, att medlemsantalet tillväxer och att nya hemgrupper bildas i gemenskapen.

Det är inspirerande att se ett EFS som inte bara är med om att nyetablera i sammanhang där nya insatser behövs utan också som utifrån sina gamla klassiska sammanhang och föreningar utvecklas på ett sätt så att man där än mer påtagligt når människor i sin närhet, och så hänfört som denna kväll visade önskar stå med i kallelsen att nå dem utöver världen som ännu inte nåtts med budskapet om evangeliet.

Anders Sjöberg
Missionsföreståndare