Kristi kors uppenbarar både Guds dom och Guds kärlek.

En stadsförsamling i London ska få besök av en tillresande pastor. Församlingens kyrkoherde möter upp vid tåget, för att få tid att samtala med gästförkunnaren innan gudstjänst. I bilen på väg från stationen harklar sig kyrkoherden och något ansträngt frågar han sin gästande pastor vad han tänkt predika över. "Du tänker väl inte tala så mycket över Guds dom", säger han och fortsätter: "det är nämligen ett ämne som inte landar så bra hos de människor jag har i min kyrka. De som går där uppskattar mest att få höra om Guds kärlek."

Efter en stunds tystnad frågar återigen kyrkoherden: "Vilken text tänker du tala över?" "Johannesevangeliet 3:16", blir svaret. "Jamen, det är ju lysande", replikerar kyrkoherden.

När gudstjänsten börjar känner kyrkoherden sig lugn, det här blir ett bra besök tänker han. Tidpunkten för predikan infinner sig och den gästande predikanten går upp i talarstolen, letar fram texten och börjar läsa: "Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde son för att var och en som tror på honom …", talaren stannar upp i läsningen, låter blicken falla ner på kyrkoherden och frågar stillsamt om han får fortsätta att läsa. Kyrkoherden tittar förläget ner i golvet och nickar stillsamt. Gästtalaren fortsätter: "inte ska förgås, utan ha evigt liv."

Jag läste denna berättelse i en av David Watsons böcker. Den fastnade i minnet eftersom den så klart visar att vi inte kan ana vad Guds kärlek är förrän vi sätter den i relief mot Guds dom. Om vi inte ser vad Jesus räddade oss från när han dog på korset, kommer vi inte att inse vilket djup det är i Guds kärlek. Talet om korset, Guds kraft till frälsning, handlar om att bli räddad från något - räddad från att förgås.

Korsets budskap berör inte bara vår existens i denna tid och i detta rum. Dess budskap handlar om Guds kärlek i ett evighetperspektiv. Här uppenbaras nämligen allvaret i Guds dom över syndaren men också hur djupt Gud älskar denne syndare. Jesus som visat oss vad Guds kärlek verkligen är har därmed också gett oss insyn i domens realitet.

Därför är Guds kärlek uppenbarad på Jesu kors den enda vägen till evigt liv. Vill vi ta emot den, sådan den verkligen är? David Watson skriver tänkvärt: "Kärleken riskerar alltid att bli avvisad. Fråga vem som helst som har älskat."

Kallelsen att bära ut korsets budskap om Guds kärlek har vi som missionsrörelse under 150 år haft del i. Ett uppdrag som åvilar oss även in i framtiden. Det konferenstema som nu är antaget för vår jubileumskonferens, "I detta tecken", visar på det. Här får vi stanna upp både inför nåden och uppdraget.

Anders Sjöberg
EFS missionsföreståndare