SJ har sett till att EFS fått stor plats i svensk massmedia under augusti, till följd av tågstopp och signalfel. Själv åker jag ofta tåg mellan Gävle och Uppsala, och inte så sällan stannar tågen även på den sträckan och anledningen är just signalfel. Man kan undra hur SJ ser över sitt signalsystem, då fel är så vanliga?

I sommar har jag dock undrat hur vi i kyrkan ser över vårt signalsystem, då jag ofta hört signaler som gjort den kristna tron till något mindre än vad den verkligen är. Här är några exempel:

1. Vid en mässa betonades detta liv så starkt att det eviga perspektivet helt försvann. Efter utdelandet var slutorden ”Herren Jesus Kristus vars lekamen och blod ni här har mottagit han bevare er till evigt liv” utbytta mot ”…han ger er livsmod”. Det lilla bytet, där det inte var vad som sades jag reagerade på utan på vad som utelämnades. Det gav signalfel. Ett fel som redan förra hösten blev tydligt i den undersökning som gjordes i över tjugo stockholmskyrkor under domsöndagen, för att få kännedom om vad som predikades denna dag. Slutsats blev att bara i ett par av dessa kyrkor nämndes att Jesus ska komma igen och döma världen. Jag frågar mig varför denna sanning så ofta undanhålls för människor i dag. När det just är den bakgrunden som ger djup i innebörden av Jesu verk på korset - ”för dig utgiven” . Att i nattvarden konkret få ta del av Jesu död och uppståndelse innebär ju att redan innan den slutliga domen ha fått övergå från död till liv, - det eviga. Med konsekvens att man då inte kommer under någon  om. Eftersom Jesus själv tagit den i ditt och mitt ställe.

2. Ett annat signalfel, som stärker mig i min övertygelse att analys behöver göras är att den allmänna gudstron ofta betonas på bekostnad av budskapet om Jesus som unik frälsare. I några samtal med människor i ledande ställning i våra kyrkor och samfund har jag överraskats av att det ibland näst intill självklart konstateras att Jesus inte är enda vägen till Gud. Jag håller med, att det allmänt mänskliga sökandet efter Gud är viktigt att bekräfta, men det kan göras utan att ”tiga med vad vi sett och hört”, att ”hos ingen annan finns frälsningen” som de första lärjungarna uttryckte det. Återigen är det inte det som betonas som ger signalfel, utan det som inte sägs.

Dessa signalfel är för mig en förklaring varför kyrkans budskap i dag ofta uppfattas handla enbart om miljövård och bistånd och inte om en mission, där både miljövård och bistånd ingår, men som syftar till att människor ska komma till tro på Kristus.

Anders Sjöberg