I går kväll var jag i Riksdagshuset. Driver tillsammans med ett antal kvinnor (!) opinion kring frågan om varudeklaration av andligt innehåll i vården. Linda Bergling från Arken och vi andra, från olika håll, träffade politiker från kommun, landsting och riksdag. Tyvärr kom inte statssekreteraren som ansvarar för det här området. Men det går fler tåg. Jag har skrivit om ämnet i dagens nyhetsbrev från Evangeliska Alliansen. 
Det värsta problemet är nu mindfulness, en i grunden religiös övning att nå nirvana. Men det leder alltså inte till tankfullhet utan tanklöshet. Gick och tänkte på det på väg till tåget (bloggar för första gången från ett rullande tåg!). Jämförde med den kristna andefrukten saktmod.
Tog promenaden genom Brynäs som en halldorfsk saktmodsövning. Snacka om att jag fick kuta på slutet för att hinna! I alla fall kom jag att tänka på Lennart Hellsings (90 bast, grattis!) barnramsa:
/ När jag gick och tänkte på ingenting / kom där ett troll med en silverring. / Om man den ringen till örat för / hör man vad ingen i världen hör ... /
Av copyrightskäl ska jag inte citera mer. Men tanklöshet leder till frestelser, det är själva poängen även om inte geniet Hellsing tänkte så när han skrev. Bästa skyddet är antagligen att tänka på Jesus. Och som du förstår hann jag med tåget.