Den här helgen har jag två gånger varit på katolsk mässa - följde med min lagvigde gubbe eftersom det varit biskopsvisitation i hans församling. Såväl kyrkoherden fader Damian som biskop Anders A är goda förkunnare och det känns aldrig bortkastat att fira katolsk gudstjänst - men det gör alltid ont att vi inte har nattvardsgemenskap.Hittade en töntig historia på dn.se, Jesus uppenbarad på stryksulan till ett strykjärn.
För några år sedan dök Jesus upp på ett rostat bröd hos en kanadensisk katolik, en story som också valsade runt i pressen. Sen fick jag av min kitch-älskande syster en plastform med vilken man kan trycka till brödskivan före rostning. Därmed "uppenbaras" Maria på varenda toast.
Minns en gammal nattvardssång om att Jesus finns i varje bit bröd. Så kan det ju vara, även om det inte syns.
Men på strykjärnet? Alltså, visst kan Han välja att uppenbara sig när och var och hur han vill. Men just hos katoliker tycks han välja så udda prylar. Man blir nästan avundsjuk, ska man titta i badskummet och kaffesumpen?
Själv hörde jag honom i Evangelietexten i dag.