Författare: Nora Sandahl

  • 🙂

    En lite komisk kulturkrock

    Äntligen känns det som jag har kommit igång att arbeta. Två arbetsplatser har jag; Ilula sjukhus två dagar i veckan och resten av tiden på stiftskontoret på familj och barn avdelningen. Där har jag två kvinnliga kollegor; Pastor Tumaini och pastor Upendo. Deras namn betyder hopp och kärlek. Bra kollegor! 🙂 I söndags var jag […]

  • Långväga gäster från Tjörn

    Hej kära vänner, Vi har just haft besök av tre Tjörn- bor; Elisabeth Ivarsson, Birgit Olsson och Liselott Högstedt. Det var inte vilka Tjörnbor som helst för de var representanter för Bulongwa Childrens Home. Föreningen BCH bildades när missionären Anna Pettersson var aktiv och verksam i Bulongwa och föreningen valde att efter Annas död att […]

  • Oj hjälp

    Oj hjälp. Igår morse fick jag nåden o tiden att gå till jobbet, i vacker morgonsol. Samma väg gick vår grannes barnbarn fyra timmar tidigare, kl 05, höggravid i verkarbete. Mot Bulongwa sjukhuset. Hon kom inte längre än till den första floden, där gick det inte mer. De fick tag i en motorcykel. Hon kunde […]

  • Frustrerad.

    Jag känner mig frustrerad. Inte särskilt ovanligt… ? Det har med söndagsskolan att göra. Vi är tre lärare som turas om att undervisa. Jag, Nadi (en ung kille som just gått ett år på en förskolelärare/söndagsskolelärar- utbildning i Morongoro med inriktning på Montessori samt Christian (han höll i söndagsskolan innan jag började engagera mig och […]

  • Den inte känslan

    Härom dagen tog jag upp dessa tre i bilen på väg hem från jobbet.  Jag sa först nej när mamman frågade om lift för bilen var rätt fullastad men det gnagde i mitt inte efter att jag nekat dem, såsom det ibland gör. Mamman såg så bekymrad ut också och jag stannade och vinkade in […]

  • En himmelsk ögonsten

    Jag var på Kidope barnhem igår. Ett barnhem för barn både med och utan handikapp men med en gemensam nämnare av att de kommer från svåra förhållanden. Jag har tidigare fått ett väldigt dåligt intryck av standarden och förhållandet på barnhemmet och blev väldigt illa berörd vid ett tidigare tillfälle när jag kom oanmäld då […]

  • En högtidsdag med tårar

    Jag berörs så ofta till tårar. Det känns ibland som min innersta dörr är lite på glänt. Som om dörren dit var byggt av blött virke som har ändrat storlek medan det torkat, liksom vår ytterdörr där det har blivit ett glapp på nästan två centimeter efter att den sattes dit. Så mycket av det […]

  • Fest för våra barn

    I söndags var det barnens dag, ”SikuKuu ya watoto” i den Lutherska kyrkan i Tanzania. Över hela landet uppmärksammas denna dag barnen och de får tillfälle att framträda med sång, dans och ibland även som predikant i söndagens gudstjänst. Ofta uppmärksammas barnen också genom att man har har nån form av firande efteråt, tex att […]

  • Barn kan. Verkligen.

    Jag har nyligen haft det tredje barnledarseminariet tillsammans med min kollega Adrik på stiftskansliet. Stiftet har alltså sju distrikt och innan sommaren är planen att vi ska hunnit runt i alla distrikten och genomfört samma seminarium. Lika påfrestande som det kan vara innan seminariet med förberedelser och kommunikation, lika uppmuntrad och energifylld är jag efter […]

  • Det blev hennes död

    I går var jag på en begravning. Det var nog flera år sedan jag var medpå själva begravningsceremonin här i Tanzania. Frun till en av ekonomerna på Bulongwa sjukhuset dog. 48 år gammal. HIV vad jag förstod. Hon ville inte testa sig, och det blev hennes död. Här måste patienten ge medgivande till att bli […]