Ibland när man går på Addis gator, i synnerhet på söndagar, hör man plötsligt en massa biltutor närma sig. När man vänder sig om ser man en bilkaravan komma närmare. Den första bilen är en pick-up med en kameraman på … Continue reading →

John berättar rätt ofta spännande egenpåkomna berättelser för Emanuel om två pojkar som är ute på olika äventyr. Ibland blir spänningen så stor att Emanuel oroligt avkräver sin bror ett svar på frågan “kommer de klara sig?”. John brukar då … Continue reading →

BAM! Internet är påslaget igen, efter en månad utan. Politiska oroligheter satte lite extra krydda till vardagen här… bla nedstänkt nät. Om någon berättat för mig hur dessa senaste månader skulle vara, hade jag nog inte kunnat tro att vi skulle kunna komma igenom något sånär insane. Tre pojkar, fyllda av energi. ”Instängda” här hemma […]

Andreas är en maratonlöpare. Han springer i jämn takt, genomtänkt, uthålligt och länge. Gärna utan publik. Jag gör mig nog bättre som någon sorts häcklöpare. Tar gärna hinderna. Faller. Ställer mig upp. Tar satts. Saktar in. Det får gå lite upp och ner. Jag behöver variationen, de svalkande vallgravarna och periodvis en väl utvald hejarklack. […]

De sista åren min pappa levde var han ganska förvirrad. Han brukade ofta säga: “Jag vill hem.” “Men vi är hemma, pappa”, brukade jag säga. Då tittade han på mig som att jag inte förstod och svarade: “Jag menar det … Continue reading →

Hej Vänner.                              010620    Dodoma Förr i tiden var konfirmationen i Sverige en mycket stor högtid. I Norge lär det fortfarande vara så. Men de unga männen blev nog inte män förrän de hade passerat rekryten. Då blev man räknad med. … Continue reading Det stora steget.

Hej Vänner.                              010620    Dodoma Förr i tiden var konfirmationen i Sverige en mycket stor högtid. I Norge lär det fortfarande vara så. Men de unga männen blev nog inte män förrän de hade passerat rekryten. Då blev man räknad med. … Continue reading Det stora steget.

  Hej Vänner.                               310520    Dodoma Det närmar sig min resa till Sverige och jag kommer inte att vara känslomässigt redo för det. Troligen inte praktiskt heller. Hur mycket jag än döstädar blir jag liksom aldrig klar. Nya saker kommer … Continue reading Del två.

Häromveckan kastade jag ut en fråga på Instagram om vad ni skulle uppskatta att läsa om på denna blogg. Och jag fick många bra svar! Flera oväntade. Endel roliga! Och några svåra. Tack för inspiration! Det flest personer undrade var förstås; Hur en vanlig dag ser ut hos oss, nu under Corona-tider. Och idag, liksom […]

Jag saknar mina arbetskamrater. Efter att inte ha träffat varandra på snart tre månader hade vi i måndags ett personalmöte på Zoom, detta online-verktyg som jag både hatar och är glad för. Jag blev så rörd av att se alla. … Continue reading →