Låt mej få presentera adde Gabanesh, vår medhjälpare i syrummet sen några månader tillbaka. Just nu är hon upptagen med att märka de kläder vi inhandlat i Addis. 200 st lappar med Hospital Aira ska sys på innan de kan lämnas ut. Hon vill bli barnmorska och antagningen är nästa vecka så i värsta fall lämnar hon oss.
Hej Vänner 310119 Dodoma
Inte visste jag att jag har en olaglig odling på området som “hör mig” till.
Utanför mitt hus går det en liten stig som med årens lopp har blivit ganska bred. Direkt regnet kommer blir det härligt grönt efter stigens kanter och det doftar så härligt när vi slår gräset där med vår tanzanska lie. Men…….. det där ser inte ut som vanligt gräs…eller?
Nej, visst är det INTE vanligt gräs – det är hasch. Och detta på det område utanför muren som alltså ska tas om hand av mig. Det blir fängelse för det. Nu greppade Paulo och jag våra liar och skar bort alltihop. Men jag kunde genast se att någon redan har varit där och skördat. Alla plantorna var noppade och det var nog dags igen att skörda.Men det blir inget av det. Hemska tanke!!!
MUNGU AWE PAMOJA NANYI.
Mwalimu Ulf
Vi återkom hit till Aira i söndags eftermiddag. Folk hade i alla välmening berättat om alla säkerhetskontroller som fanns efter vägen hit in. Nog fick vi stanna några gånger efter vägen men alla militärer/poliser var mycket trevliga. Värre var det med alla bröllopsföljen som ”äger” vägen, det är bara att invänta sista bil/motorcykel i följt.
Skönt att vara på plats igen nu ska man bara anpassa sig till värmen.
Hämtade ut beställda patientkläder i Addis så nu skall alla plagg märkas med Aira sjukhus.
Fick ett broderi, köpt på second hand, som jag ev kunde sy. Tittade på det och tänkte den är inte möjlig, påbörjat i ena hörnet, ej mitten märkt, felräknad, vanlig synål och inget förstoringsglas.. När jag klagade att det var svårt blev kommentaren, improvisera!!
Årtalet var 1970 så den har några år på nacken men nu är den klar!!
Efter en tur till Merkatu, den stora marknaden, har nu skräddaren lite att göra. Få se hur många dagar tyget räcker, ska bli draglakan, pack dukar, barnkläder och gardiner. Nytt beslut tas ang vår resa västerut i mitten av veckan. Själv håller jag mej till ett i mina ögon omöjligt broderi.
Planer är till för att ändras är det inte så man brukar säga. Vi blir kvar här på Entotto i väntan på att läget ska bli stabilare i området runt Aira. Vi hör av oss när vi fått ny information. Vi hörs.
Hej Vänner 100119 Dodoma
Ibland har jag inte varit en lydig person. Jag kunde vara nog så besvärlig för min rektor i Sverige, kan jag tänka mig. Jag har ofta gått mina egna vägar. Jag har heller inte varit lydig mot min kropp. Det kanske inte är så bra. Nu är det i alla fall bestämt att jag tar en time-out i två månader,men jag stannar kvar i Dodoma. Vad har då hänt som förorsakar detta beslut?
Jag har besvär med nerverna i mina ben. Efter många undersökningar på Aga Khan sjukhuset i Dar-es-Salaam konstaterades att impulserna går inte så fort fram som de borde. Detta har förorsakat en “dallrig” känsla inne i mina ben. Men jag tror att den nigerianske läkaren ändå hade ganska bra koll vad detta var,för han gav mig mediciner som har fungerat bra. Jag fortsätter att använda medicinen och ska snart ha en koll med vår försäkringsläkare om jag ska fortsätta med medicinen eller ej. Jag mår dock mycket bättre nu, än vad jag gjorde i början av december och känner i stort sett inte av besvären alls.
Men som sagt, jag ska vila mig i två månader. Hur nu det ska gå till? Men bara detta att jag inte varje dag behöver åka in till kontoret är en helt ny situation som förenklar dagarna för mig. Igår låg jag kvar i sängen ända fram till klockan 08.00. Jag skämdes ska jag lova er. Men jag mår ändå ganska så bra och tar en dag i taget och vandrar runt i vårt bostadsområde och njuter av det.
….och kanske att jag får mer tid att skriva till er om min vardag.
MUNGU AWE PAMOJA NANYI.
Mwalimu Ulf
Hej vänner. 100119 Dodoma
Här i stan har vi ett hus för bara massajbarn. Där bor barn vars föräldrar vill att barnen ska gå i skola här i stan, där skolorna är bättre än vad de är ute i byn. Här har Saimoni en dotter – Meresiana – som går i skolan. Saimoni har en hustru som heter Raheli och fyra barn hemma och alltså ett här i stan. Planen är att de mammor som har barn här i stan ska komma in några veckor i taget och ta hand om barnen. De har sina jourveckor. Men Saimonis hustru kan ju inte lämna sina fyra barn hemma i byn och komma hit för att ta hand om barn här i stan. Alltså bör han skaffa sig ytterligare en hustru,eller? Men Saimoni är ju präst och förväntas att bara ha en hustru. Där ser man vilka problem det är med att vara präst. Bara en hustru!!!
Saimoni som läser vidare nere i söder i Iringa får kämpa för sin ståndpunkt. Det är inte bara från sina jämnåriga, utan även hans mamma är påstridig. Pappa Isaya har lugnat ner sig och är idag tyst,men innerst inne tycker nog även han att det är dålig planering. Det finns dock en stolthet hos Isaya också att han har en son som är präst,men den gamla kulturen sitter lång inne. En hustru!!!
Bed för Saimoni och hans hustru Raheli.
Två fotografier från hans prästvigningsdag och festen efteråt. Det är hans hustru Raheli som sitter bredvid honom.
MUNGU AWE PAMOJA NANYI.
Mwalimu Ulf
All denna död. Allt detta lidande och härjande och hämnande. Alla dessa meningslösa blodband och våldsamma bortryckanden av människoliv. Kära vänner, det är så hemskt. Så hemskt. När ska försoningen få fäste?
Vi nås av dagliga rapporter av våld och oroligheter och död runtom i landet här. Den enas sorgliga död driver fram hämndaktioner som resulterar i ytterligare våld och människoliv som spills. Vi vädjar till den Helige – må Han träda in, redan nu i vår tid, och låta sin fred råda och besegra all död och all oro.
Vår fantastiska dirigent Rentata Berlin har denna termin initierat ett väldigt lovvärt och hoppfullt körprojekt. Vår kör Polyphonic ska tillsammans med den etiopiska kören “Peace Choir” (som hon startat) och en engelsk kör framföra Vaughan Williams cantata “Dona Nobis Pacem” – ett starkt och mäktigt verk som vädjar om fred för mänskligheten. Den blandar ord från katolska mässan med bibelord och dikter av Walt Whitman. Verket skrevs 1936, med minnet av första världskriget framför ögonen och under det växande hotet av det andra. Tanken är att musiken och texterna ska vara en del av de goda krafterna som kan röra vid människor så att vi väljer försoning istället för hämnd. Något som visat sig vara mycket svårt för oss. Märkligt nog, eftersom försoning, bland en mängd bedrägliga återvändsgränder, visat sig vara den enda vägen framåt. Där alla andra vägar bara snurrar runt runt i hämndens gyttja, leder försoningens väg faktiskt ut ur dödsspiralen och framåt mot ljuset och livet.
En av de dikter som citeras i verket är Whitmans “Reconciliation” – Försoning. Den är så oerhört vacker tycker jag. Inledningen: “Ord över allt, vacker som skyn” syftar på Ordet som blev kött – Frälsaren Jesus Kristus. Han är, trots allt, över allt. Tack och lov för det. Sedan beskrivs vidare hur vackert det ändå är att veta att kriget, med alla dess blodbad, till slut måste ge vika och försvinna. Avslutningen åsyftar Jesus ord om att älska fienden: “Min fiende är död – en man lika gudomlig som jag”. Ett erkännande av fiendens människovärde. Försoningen kan enbart börja efter ett sådan erkännande. Åh om ett sådant erkännande ändå kunde få fäste här!
Reconciliation
Word over all, beautiful as the sky!
Beautiful that war, and all its deeds of carnage, must in time be utterly lost;
That the hands of the sisters Death and Night, incessantly softly wash again, and ever again, this soil’d world:
… For my enemy is dead—a man divine as myself is dead;
I look where he lies, white-faced and still, in the coffin—I draw near;
I bend down, and touch lightly with my lips the white face in the coffin.
Lyssna gärna på verket i dess helhet! En varm rekommendation. Samma kraftfulla och rogivande försoning som verkade när Jesus blev människa, som vill nå in krigshärjade områden, vill även nå in i dig och hela dig. Var kan Fridsfursten skina in i dig, så att även du kan vidröras av Guds mäktiga och helande försoning?
Bed gärna att körprojekt ska kunna göra någon skillnad, om än liten, och att vi kan röra vid människors hjärtan så att försoningen kan gå framåt här i landet.
Med hopp om att försoningen ska sprida sig, både innuti oss och runtomkring oss,
Sophia
“Ära i höjden åt Gud
och på jorden fred åt dem han har utvalt.” Lukas 2:14
Åter på Entotto där Afrikas blå lilja hälsar oss välkomna tillbaka. Några dagar här för att handla sen åker vi västerut till Aira.