Introduktion till att predika

Det här är ett gammalt event. Besök gärna sidan ”Arrangemang” för att se vad som är på gång i närtid i EFS Norrbotten.

 

I vår erbjuder vi tre träffar under temat ”Introduktion till att predika” där vi dyker ner i frågorna: Vad är en predikan? Och hur gör man egentligen? Perfekt för dig som kanske är sugen på att börja predika eller dig som brukar predika men vill få chans att fördjupa dig tillsammans med andra.

Låter det som något för dig? Eller kanske kan du tipsa någon du känner?!
Skriv in datumen i kalendern och anmäl dig redan idag!

Var? Tallhedskyrkan, Piteå
När? 20/2, 19/3, 23/4 18.00-21.00. Träffarna börjar med middag tillsammans.
Anmälan: Mejla: norrbotten@efs.nu
Frågor? Kontaka Anton Björkman: 070–300 85 22 / anton.bjorkman@efs.nu

Vi söker Ungdomsledare till Storstrand sommaren 2024

Det här är ett gammalt inlägg. Besök gärna sidan lediga tjänster för att se vad som är på gång i närtid i EFS Norrbotten.

EFS är en självständig organisation inom Svenska kyrkan med betoning på den personliga tron på Jesus Kristus, mission, lekmannaengagemang och vardagskristendom. Vars och ens möjligheter att växa i tro och utvecklas i lärjungaskap är viktiga. Vi vill verka för en kyrka som bärs av mångas engagemang och delaktighet. EFS vision är ”Människor och samhällen förvandlade av Jesus”.

EFS Norrbotten är just nu i ett spännande skede där vi vill göra en satsning på vår konfirmanduppföljning.

Storstrand är under sommaren samlingsplatsen för EFS i Pitebygden. Utöver en stor mängd campinggäster så samlas här människor till gudstjänster, konserter, läger och kristna konferenser under hela sommaren. I juni månad myllrar det dessutom av konfirmander som är på läger tillsammans.

Om tjänsten

Under första månaden (juni) kommer du i huvudsak att tillsammans med präst och lägerchef finnas med som en av huvudledarna på vårt konfirmationsläger. Det innebär att du kommer leda samlingar, andakter, lekar och hålla i undervisning. Efter lägret är slut så kommer du ha hand om samlingar för de nykonfirmerade (och andra ungdomar) en/ett par tillfällen i veckan. Utöver det kommer du tillsammans med Storstrands kursgård att planera och genomföra olika aktiviteter och samlingar för gårdens besökare samt vara en resurs i det löpande arbetet med gården.

Dina kvalifikationer

Du ska vara social, ha personlig mognad och kunna arbeta i grupp, dessutom ha erfarenhet av ungdomsarbete och ledarskap. Vi ser gärna att du har gått bibelskola eller motsvarande och har förmåga att undervisa. Vi söker dig som kan ställa dig bakom EFS vision och värdegrund.

Upplysning om tjänsten

Särskild visstidsanställning på 100 %, under juni och juli månad, med möjlighet till förlängning till den 15 augusti. Tillträde efter överenskommelse. Vi tillämpar förtroendearbetstid. Arbetsplatsen är Storstrands kursgård. För anställningen gäller Arbetsgivaralliansens bransch- och löneavtal för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer.

Välkommen att höra av dig!

Kontaktinformation och ansökan

För mer information om tjänsten kontakta: Anton Björkman, missionsledare EFS Norrbotten,
anton.bjorkman@efs.nu 0920-20 33 41, 070-300 85 22.

Facklig representant för Vision ekumeniska: Malin Söderstjerna-Ersson, malin.soderstjernaersson@fv.vision.se, 070-34 33 777

Utdrag ur belastningsregistret. I vårt arbete med att verksamheten skall vara en trygg miljö för barn och ungdomar tillämpar vi Lagen om registerkontroll (2013:852). Det innebär att den vi erbjuder anställning i EFS har skyldighet att uppvisa ett utdrag ur Belastningsregistret.

Välkommen med din ansökan, CV och ett personligt brev till:

EFS Norrbotten, Stationsgatan 48, 972 33 LULEÅ, alt. anton.bjorkman@efs.nu

Rekrytering sker löpande så vänta inte med din ansökan!

Svepduken i Turin, föreställande Jesu ansikte

“Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss, och vi sågo hans härlighet…”

Joh 1:14

“Tanken är det tyngsta vi har. Men för att vikten ska märkas behöver den kropp och form.”

Lena Andersson i SvD 230923

En läsning av På västfronten intet nytt (Erich Maria Remarque, 1929) får mig att meditera över orden. Berättarjaget Paul kämpar med att få ihop orden och verkligheten. I ett förstavärldskrigshärjat Europa genomlever han och hans kamrater hela spannet av krigets fasor. I mötet med denna skräckfyllda verklighet uppmärksammas man som läsare på orden och deras (bristfälliga) anknytning till världen.

Orden är stundtals intetsägande – de förmår inte korrekt skildra det konkret upplevda, utan uppehåller sig istället på en teoretisk nivå långt ifrån soldaternas fasansfulla tillvaro: “Angrepp, motangrepp, framstöt, motstöt – det är termerna, men vad innehåller de inte!”. Så är även bokens titel ett exempel på ordens urvattning i förhållande till verkligheten: en situation som beskrivs som händelselös innefattar i själva verket det värsta tänkbara, nämligen det brutala slutet på unga soldaters liv.

Orden är stundtals undflyende – de är frånvarande och står inte att finna: “Mamma, mamma, jag kan inte förstå att jag måste bort från dig. Vem har närmare rätt till mig än du. Ännu sitter jag här, och du ligger där, vi skulle vilja säga varandra så mycket, men vi ska aldrig kunna det.”

Orden är stundtals motsägelsefulla: “Ingen av oss är mer än tjugo år. Men unga? Ungdom? Det var längesedan. Vi är gamla människor.”

Orden är stundtals främmande. Förtrogna ord som en gång varit en naturlig del av Pauls språkliga värld, ter sig nu obekanta och långt borta. De slår inte längre an: “Så tar jag en av böckerna och bläddrar i den för att läsa. Men jag ställer bort den och tar en ny. Det finns meningar i den, som är förstrukna. Jag söker, bläddrar, tar fram nya böcker. Det ligger redan en hel packe framför mig. Fler kommer till, snabbare – blad, skrivböcker, brev. Stum står jag inför dem. Som inför rätta. Modlös. Ord, ord, ord – de når mig inte. Långsamt ställer jag tillbaka böckerna i luckorna. Förbi. Tyst går jag ut ur rummet.”

I sampråk med män som befinner sig på långt och säkert avstånd från fronten, upptäcker romanens Paul hur falskt orden klingar. Hur de inte fångar krigsfrontens vardag. Orden är kliniska eller propagandistiska och representerar inte alls det upplevda: terrorn, skriken, dödsrosslingarna, leran, lössen, hungern. Därmed bildas en glapp mellan orden och verkligheten och i förlängningen uppstår även ett glapp, eller en hinna, mellan honom själv och hans vanliga liv. Det språk som samhället, och människor i allmänhet, använder för att tala om kriget, förmår inte beskriva upplevelsen av det, såsom det ter sig för dem som står mitt i dess skarpa verklighet, vid krigets front. Under en permission märker han hur han förlorat förmågan att relatera till sitt gamla liv. Han har blivit en man utan historia och utan framtid. Det enda som existerar, det enda som är verkligt, är kriget.

Orden och språket styr verkligheten eftersom det bestämmer hur vi ser på världen. Den som har makten över orden, har makten över verkligheten. Vad är en lögn om inte ett, medvetet eller omedvetet, glapp mellan ord och verklighet? När orden glider, glider också verkligheten, och sanningen gör oss fria genom att återförankra orden i det som är verkligt på riktigt. Den sanna verkligheten är inte något vi skapar, utan något vi upptäcker. Upptäcker och sedan deltar i. Verkligheten är en berättelse – en berättelse med en viss språkdräkt, med en viss vokabulär. För den kristne är det en berättelse som Gud har skapat och som vi är inbjudna att delta i, inte tvärtom. Detta får konsekvenser för orden och för språket.

Sedan drygt två månader tillbaka umgås jag dygnet runt med en liten bebis. Vilken gåva! Jag har återigen blivit mor till en liten son. Samhället hävdar att jag är “föräldraledig”, ett ord som har en egen berättelse. Förut hette det mammaledig, men simsalabim så trollas det med ord och verkligheten styrs i en annan riktning. Jag är en neutral förälder istället för en mamma eller mor. (En sidnotering: Har ni tänkt på att vi nuförtiden är omgivna av personer där det förut fanns människor? Det är gärningspersoner och talespersoner och upphovspersoner och tjänstepersoner osv. Jag ryser.) Om man tänker ett steg till berättar även ordet föräldraledig att jag egentligen håller på med något annat som jag nu är ledig från. Föräldraledig signalerar att min främsta identitet är det jag arbetar med ute i samhället, inte att jag är mor till mina barn.

Ord som bristfälligt beskriver verkligheten blir ett fängelse som låser fast oss i en skenverklighet, i en berättelse vi egentligen inte lever i. Denna upplevelse skildras så kusligt i På västfronten. Krigsherrarna har förstått hur viktigt det är att kriget beskrivs i sådana ordalag att det av människorna uppfattas som nödvändigt och till och med meningsfullt. Börjar människor tvivla på krigets meningsfullhet blir det nästintill omöjligt att få människor att fortsätta genomlida de fasor som varje krig för med sig. Orden används då som verktyg och vapen och blir propaganda som sprider en världsbild, ett narrativ, som människor lyssnar på, iklär sig och deltar i. Krigsmaskineriet gör allt för att inte rasera bilden av att kriget är nödvändigt, ja till och med meningsfullt, för om det narrativet spricker är spelet slut.

Detta får mig att associera till hur det är att leva i den moderna världen, den som har sin grund i “upplysningen” – ett ord som tydligt sänder signalen att innan denna tid var världen mörk och släckt. Och eftersom det är det vedertagna ordet för tidsperioden så sitter vi fast i ett språk och en tolkning av verkligheten i vilken vi, varje gång vi säger ordet “upplysningen”, cementerar och fixerar en viss syn på historien. Men tänk om upplysningen egentligen var en nedsläckning? Dagens populära ord – tolerans, rättigheter, mångfald, höger- och vänsterextremism, hetero, homo, trans, könsöverskridande osv osv, känns mest som en tvångströja som tvingar in en i en värld och en berättelse som jag själv inte ser, upplever eller tror på. Det känns lätt klaustrofobiskt. För att kunna tala om verkligheten, om det vi ser och lever i, på ett meningsfullt sätt, skulle det behövas andra ord, ett annat språk.

För kristendomen står orden och verkligheten i en särskild förbindelse eftersom “Ordet fick kött och tog sin boning bland oss”. I gudamänniskan Jesus Kristus händer det omöjliga: Ordet får kött (!) och tar sin boning bland oss. Gud sänder det gudomliga Logos – Ordet – så att det blir manifesterat i världen. Glappet mellan ord och verklighet är därmed förintat.

“Vi såg hans härlighet” säger evangelisten Johannes. Härligheten är i Gamla Testamentet förnkippat med Guds ansikte, Hans panim, på hebreiska. Det vackra och mäktiga ansikte som ingen människa kan se utan att dö, eftersom Han är helig helig helig. Men när Jesus trädde in i världen blev Guds panim synligt och tillgängligt för oss. Jag tillbringar åtskilliga timmar varje dag med att titta på min sons ansikte, och han tittar på mitt. Från den dag vi föds söker vi efter ett ansikte som kan bekräfta oss. Vi är riktade att söka vår mors ansikte och le mot det och söka samspela med det. I På Västfronten utbrister Paul “Ord, ord, ord – de når mig inte”. Det är en träffsäker beskrivning av hur det är att vara människa utan Guds ingripande i världen, utan Hans inträde i världen. Men Ordet har förvisso nått oss. Ordet har förvisso trätt in i världen.

“Tanken är det tyngsta vi har. Men för att vikten ska märkas behöver den kropp och form.” I denna slutsats landar en av Sveriges skarpaste hjärnor (tillhörande Lena Andersson). Se där – hon har resonerat sig fram till kristendomens mest fundamentala byggsten: att tanken har en kropp och form, med andra ord det kristendomen kallar inkarnationen. För Andersson saknas nu bara att till detta resonemang tillfoga berättelsen, ja evangeliet, det glada budskapet, att denna tanke, detta Ord, som klätt sig i kött och trätt in i världen, också vill och kan möta oss var och en personligen.

Av hans fullhet har vi alla fått del, med nåd och åter nåd. Ty lagen gavs genom Mose, men nåden och sanningen har kommit genom Jesus Kristus. Ingen har någonsin sett Gud. Den ende sonen, själv gud och alltid nära Fadern, han har förklarat honom för oss.

Joh 1:16-17

Guds frid och glädje,

Sophia

Livskraft Polar – Nyårsläger i Älvsbyn

Det här är ett gammalt event. Besök gärna sidan ”Arrangemang” för att se vad som är på gång i närtid i EFS Norrbotten.

 

Varmt välkommen att fira in det nya året på ungdomslägret Livskraft Polar 23/24!

Den 28 december – 1 januari intar vi Älvsby folkhögskola för lägerdagar fyllda med blandade aktiviteter, gudstjänster, lovsång, seminarier, spex, festlig nyårsmiddag och härlig gemenskap!

När? 28 december – 1 januari
Var? Älvsby folkhögskola
För vem? Dig som går i årskurs 9 och uppåt
Kostnad? Det kostar 1200:- att vara med på lägret.
Anmälan: https://eu.invajo.com/l/Y4S3ii2SZ5
Läs mer om lägret på livskraft.efs.nu/polar

Vad tycker du om Budbäraren?

Nu genomför vi en läsarundersökning för att göra tidningen ännu bättre.

Senaste gången det gjordes en läsarundersökning om EFS medlemstidning Budbäraren var för tio år sedan. Nu vill vi höra vad du tycker om innehåll, layout och annat härligt. Deltar du har du chansen att vinna fina priser, och undersökningen är anonym.

Klicka för att delta här.

Bevara och utveckla folkhögskolornas unika utbildningsform

Denna text är ett pressmeddelande från Sveriges kristna råd som EFS står bakom.

Våra folkhögskolor fyller en stor och viktig funktion i vårt samhällsbygge. Med sin unika utbildningsform finns folkhögskolorna som komplement när andra utbildningsformer inte fungerar. Men folkhögskolorna kämpar med minskade anslag vilket riskerar leda till färre utbildningsplatser. Inför höstens budgetarbete hoppas vi att regeringen inser mervärdet i folkhögskolorna, och vi uppmanar våra folkvalda att avsätta tillräckliga medel för att säkra folkhögskolorna fortsatta verksamhet.

I Sverige finns det 156 folkhögskolor och våra medlemskyrkor representerar 38 av dem. I över hundra år har kyrkorna varit med och drivit folkhögskolor, och fortsätter att driva dem burna av ett samhällsengagemang och en djupt rotad övertygelse om varje människas värde och grundläggande rätt till utbildning. Med sin unika utbildningsform har folkhögskolorna ett fokus på varje människas behov och hennes rätt att utveckla sin personlighet.

Folkhögskolor finns som ett alternativ när andra skolformer inte fungerar och som ett komplement till andra utbildningsformer. Ur ett samhällsperspektiv är det betydelsefullt att folkhögskolorna har som syfte att stärka och utveckla demokratin. Särskilt när vi vet att det finns krafter i vår omvärld och i vårt eget land som riskerar att urholka demokratin. I tider av utmaningar kring integration ska folkhögskolor ur ett mångfaldsperspektiv arbeta för att människor inkluderas i samhällsutvecklingen.

Under hösten har gängvåldets konsekvenser fyllt nyhetssidorna. Ansvariga politiker har fastslagit att alla stenar ska vändas på för att komma till rätta med problemen. Det förebyggande preventiva arbetet för att minska nyrekryteringen till de kriminella nätverken har lyfts fram som en viktig del i det arbetet. Här kan folkhögskolor spela en viktig roll. På folkhögskolorna finns utbildningar som särskilt riktar sig till personer som har svårt att komma in i utbildning på grund av hemmasittande, hög skolfrånvaro och ofullständiga betyg.

Tryggt sammanhang folkbildar och motverkar utanförskap
Det finns faktorer som ökar risken för att hamna i utanförskap och kriminalitet. Studier visar att socioekonomisk utsatthet och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i kombination är just sådana faktorer. Folkhögskolorna erbjuder ett tryggt sammanhang med engagerade pedagoger. Här finns möjlighet att läsa allmän kurs med extra stöd eller andra utbildningar för den som av olika skäl inte har fullgjort grundskolan. Här ges möjlighet till en ny chans i livet. Här kan även långtidssjukskrivna hitta en plats för rehabilitering och återvändande till arbetsliv. Folkhögskolans tydliga fokus på hela människan där särskilt vikt läggs vid motivationshöjande är betydelsefullt.

Genom det kursutbud som folkhögskolorna erbjuder bidrar de till att utjämna utbildningsklyftorna och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Folkbildningen som sådan ger ett alternativ till andra utbildningsformer med sitt tydliga fokus på att bygga människors självförtroende och kompetens, ge förutsättningar att aktivt delta i samhället, ge människor möjlighet att uppleva kultur och gemenskap och inte minst att också få bli bemött i sina existentiella frågor. Det är viktigt då den ofrivilliga ensamheten i vårt samhälle är ett problem, liksom utbredningen av den psykiska ohälsan.

Utbildningar som leder till arbete och nya möjligheter
Folkhögskolorna utgår från deltagarens behov och förkunskaper, strävar efter gemensamt lärande i grupp, varvar praktisk och teoretisk kunskap och erbjuder möjlighet för deltagare att själva vara med och påverka sin utbildning. Allt detta stärker egenmakt och förmåga till socialt samspel.

År 2022 hjälpte folkhögskolorna nära 20 000 deltagare att komplettera grundskolan och/eller gymnasiet och därmed undvika ett potentiellt utanförskap. I tuffare tider av lågkonjunktur där arbetslöshet riskerar att breda ut sig, erbjuder folkhögskolan möjlighet till omställning och ny yrkesinriktning. Folkhögskolan erbjuder dessutom kurser som riktar sig till den som är ny i det svenska samhället, yrkesutbildningar såsom undersköterskeutbildning, fritidsledare, hantverksutbildningar och andra yrkesutbildningar som leder till arbete.

Kämpar med att få budgeten att gå ihop
Under den gångna hösten har folkhögskolorna dock fått kämpa med att få sina budgetar att gå ihop. Vi är för våra egna folkhögskolors del, liksom för övriga folkhögskolors, oroade över de minskande anslagen.

Sedan flera år tillbaka har uppräkningen av anslaget från staten uteblivit. De extra 100 miljoner kronor som kommer folkhögskolorna till godo under 2024 är vi tacksamma för, men summan täcker långt ifrån kostnadsökningarna. Vid sidan om det är de extra medel som anslogs under pandemin för att bereda fler platser nu slut. Allt detta tillsammans leder till 3 000 färre platser. Tusentals deltagare vars liv skulle kunnat finna en ny väg framåt.

Samhället behöver platser för integration, platser som kan motverka utanförskap, bryta socioekonomiska barriärer, hjälpa människor finna mening och meningsfullhet, värde och värdighet, arbete och möjligheter. Allt detta erbjuds redan på folkhögskolorna!

Investera i folkhögskolorna med ökade anslag
Vi uppmanar därför regeringen att i budgetberedningarna inför hösten, se värdet av våra folkhögskolor och avsätta tillräckliga medel så att folkhögskolorna kan få utvecklas och få fortsätta vara den viktiga utbildningsform som den visat sig vara. En investering i folkhögskolorna ger också stora mervärden eftersom de krokar i civilsamhället med engagemang, volontärskap och sammanhang.

Med utökade resurser kan folkhögskolorna hjälpa än fler.

För medlemskyrkorna i Sveriges kristna råd,
generalsekreterare Sofia Camnerin

Vem blir årets insamlare?

Nu är det dags att börja nominera kandidater till årets insamlare.

Nu är det dags att nominera årets mest ihärdiga och kreativa insamlare under 2023. Nytt för i år är att vi söker en grupp eller förening, alltså inte enskilda personer, som utmärkt sig i insamlingssyfte. Vinnarna presenteras vid EFS och Salts årskonferens i maj, där de också får ta emot en plakett.

– Det här är ett sätt för oss på EFS att lyfta alla fantastiska lokala initiativ och uppmuntra de som engagerar sig i insamlingsarbetet, säger EFS insamlingschef Dan Woodrow.

Skicka ditt förslag senast 19 april till b eller posta till:

EFS, att. Årets insamlare 2024
Box 23001
750 23 Uppsala

De sista fyra årens vinnare har varit:

2023 – Elisabeth Ivarsson på Klädesholmen, för sitt trofasta insamlingsengagemang till Bulongwa i Tanzania.
2022 – EFS missionsgrupp i Luleå för föredömligt engagemang och årlig höstmarknad.
2021 – Ingrid Dagman Lindberg och Kristina Dagman för sitt ihärdiga engagemang och för en kreativ missionsfest i EFS Holmsund.
2020 – Martin Nilsson för lång och trogen tjänst från Lötenkyrkan Uppsala.

Sök EFS internationella praktikantprogram

Vill du testa på missionärslivet? Vill du testa på hur det är att arbeta internationellt? Längtar du efter äventyr? Då borde du söka EFS internationella prakikantprogram!

Genom EFS praktikantprogram ges du möjlighet att praktisera i tre månader hos en av EFS samarbetsorganisationer i Etiopien, Indien eller Tanzania. Praktikantprogrammet är en möjlighet att fördjupa ditt lärjungaskap, möta andra kulturer och få kunskap om internationellt utvecklingssamarbete. Det finns 8 platser att söka till praktikantprogrammet 2024.

Läs mer och anmäl dig här.

Årsmöteskonferensen – som vi längtar!

Snart ses vi igen! EFS och Salts årsmöteskonferens är den 10-12 maj i Örebro – som vi längtar!

Temat för årets program är »Forma kristna gemenskaper«. Som temabibelord har planeringsgruppen valt Romarbrevet 1:12: »[] att vi tillsammans ska få tröst genom vår gemensamma tro, er och min«. EFS Mittsverige är värd för konferensen, och Pontus Adefjord, EFS Mittsveriges regionala missionsledare, säger att han ser fram emot att EFS och Salt får mötas och tillsammans dela tron. 

– Ordet »tillsammans« vill vi ska prägla hela årsmöteskonferensen. Oavsett bakgrund, språk och kultur kan kristna dela sin tro tillsammans, och vi ser särskilt fram emot att få be tillsammans – var och en på sitt språk, säger Pontus.

Bland de medverkande kan nämnas Tomas Nygren, Kerstin Oderhem och Veronica Widell.

Anmälan

Nu är anmälan öppen! Klicka på denna länk för att komma till anmälan.

Programmet

Programmet börjar fredag den 10 maj kl 08.00 med tidebön, och avslutas söndag förmiddag med sändningsgudstjänst. Under dagarna erbjuds ett flertal seminarier, EFS talks, kvällscafé, lovsångsmässa och mycket mer! Läs mer på konferens.efs.nu

EFS Talks

Inspirerat av »Ted Talks« anordnas under lördagen »EFS Talks«. Fem olika talare får framföra varsitt föredrag på tio minuter med temat »Gå ut i hela världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen«.

Årsmöte

EFS årsmöte 2024 kommer att hållas både fysiskt och på distans. Läs gärna mer om upplägget på efs.nu/arsmote. Salts årsmöte äger rum fredag 10 maj kl 13.30 i Adolfsbergskyrkan.

Parkområde

Årsmöteskonferensen hålls i lokaler och utomhus i Brunnsparken, där man hoppas kunna genomföra många olika aktiviteter för alla åldrar! Det kommer också att finnas foodtrucks med flera matalternativ för hela familjen.

Konferens för alla 

Det planeras för att barn och ungdomar ska få fina dagar i Örebro. För barnen erbjuds åldersanpassade aktiviteter hela helgen. För dig som är ungdom eller ung vuxen planeras det också en hel del parallellt med det övriga programmet. 

Besök gärna

Örebro är en vacker stad med mycket roligt att besöka. Passa på att se slottet i centrum, beskåda utsikten från »Svampen« eller promenera i Wadköping, som visar hur staden såg ut förr i tiden. Vill du svalka dig med ett plurr kan du åka till Gustavsvik, nära Brunnsparken.

Bönedygn

Dygnet innan årsmöteskonferensen, 8-9 maj, finns möjlighet att delta på EFS och Salts bönedygn. Bönen kommer att ske på Vekhyttegården, 3,5 mil väster om Örebro. Mer information och anmälan hittar du på www.efs.nu/be

Barn i alla länder, 40 år!

Den 11 februari – 10 mars är det insamlingsperiod för Bial (Barn i alla länder). En hel månad av firande och engagemang för barnens egen missionssatsning inom EFS och Salt!

I år firar vi nämligen att Bial fyller 40 år. Under dessa fyra decennier har tiotusentals barn i världen har berörts av Bials arbete, genom att de har fått använda sin tro, sina händer och sin kreativitet på olika sätt! Så vad vore bättre än att fira Bial än med handling? Vill du springa, baka eller swisha? 40 kronor, kakor eller kilometer. Kanske vill ni ha en konsert, på 40 minuter eller med 40 sånger? Det är bara kreativiteten som sätter gränser. Bjud in barnen i er förening och spåna kring hur ni vill fira Bial!

Vi uppdaterar kontinuerligt den här sidan med mer aktuellt material, men vill också tipsa om att följa EFS och Salt i sociala medier. På Facebook och Instagram publiceras många inlägg som kan vara användbara i kollekttal och som insamlingsinspiration.

Bial har också en egen hemsida där ni hittar mer material: https://bial.efs.nu/