Re:formera-dag i Uppsala 17 oktober

Den kristna kyrkan behöver ständigt reformeras. Den behöver ständigt hitta tillbaka till sina källsprång. Inte minst gäller detta i fråga om vår världsbild: Vilket tankesystem låter vi oss själva och våra värderingar präglas av? Vilket paradigm lever vi våra liv utifrån?

Under höstens Re:formera-dag kommer vi att stanna upp inför dessa och angränsande frågor. Ett antal olika perspektiv kommer att presenteras, med förhoppningen att skapa en mosaik där Kristus själv får göras synlig. Allt med Paulus ord som ledstjärna: ”Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar honom och är fullkomligt” (Rom 12:2).

Varmt välkommen! (Ingen föranmälan.)

Info

  • Tid: 13–17
  • Plats: Lötenkyrkan, Uppsala
  • Tema: Världsbild
  • Talare: Olof Edsinger, Tomas Nygren, Lasse Johansson, Kjell O Lejon, Magnus Persson och Elisabeth Sandlund
  • Arrangörer: Svenska Evangeliska Alliansen, Johannelund och Re:formera-nätverket

Program

  • 13.15  Välkommen – Olof Edsinger
  • 13.20  Fem berättelser som formar våra liv – Tomas Nygren (30 min + frågor)
  • 14.00  Från en normalitet till en annan – några tankelinjer från Newton och Descartes till Dawkins och Habermas – Kjell O Lejon (30 min + frågor)
  • 14.40  Kristen ateism – finns det? – Olof Edsinger (20 min)
  • 15.00  Fika (30 min)
  • 15.30  Du blir vad du älskar – Lasse Johansson (35 min + frågor)
  • 16.45  Världsbilden i media – Elisabeth Sandlund (20 min)

PAUS

  • 18.30  Att låta Skriften forma våra tankar – Magnus Persson
  • Mässa: Tomas Nygren

Missa inte Se Be Ge 28/9-2019

Fjolårets »Se Be Ge« blev en succé och drog in närmare 1.8 miljoner kronor. Snart är det dags igen och nu riktas vårt fokus mot förföljda kristna.

Boka in 28 september kl 19 i era kalendrar. Då är det dags för årets »Se Be Ge« som sänds på efsplay.nu. I år fokuserar programmet på att ge stöd och hjälp till förföljda kristna och andra minoriteter.

EFS internationella missionssekreterare Erik Johansson förklarar varför insamlingssatsningen »Se Be Ge« är så viktig:

– Det handlar om att rädda liv, tydliggöra situationen och visa att andra förföljs för sin tro. Våra kristna syskon lever i oerhörd utsatthet som är svår att sätta sig in i för oss i trygga Sverige. När man vet att man blir trakasserad och hotad av medmänniskor i ens närhet, när man vet att det inte finns något stöd från polis och myndigheter, då är man helt utlämnad. Vi talar om att vi är systrar och bröder i Kristus, men vad betyder det? Vad är det att vara syskon? Är det bara fina ord som vi slänger oss med? Betyder det något på riktigt? Om vi menar det på allvar, så borde det få konsekvenser, säger Erik och fortsätter:

– Det vi kan göra är att vara med och ge resurser så att människor kan leva sina liv med allt de behöver. Och en väldigt viktig sida är att tala om det, berätta för omvärlden att detta är en verklighet. Det handlar om att påminna vår regering och politiker om att inte tappa det här perspektivet, men också om att tala om för våra kristna syskon att vi vet vad som händer, säger Johansson.

Material

Här är material om Se Be Ge som du kan ladda ner och skriva ut:

1,4 miljoner till utsatta barn

Nu är Se Be Ge 2018 till förmån för utsatta barn uppe i 1,4 miljoner kronor. Det är en fantastisk start, men nu siktar vi mot 2 miljoner för att göra ännu större skillnad för utsatta barn!

Gåvorna går till EFS arbete för utsatta barn, exempelvis:

  • Fritidsverksamhet för barn i flyktingläger i Irak
  • Påverkansarbete för att motverka könsstympning av flickor i Tanzania
  • Skolhem för föräldralösa barn i Indien
  • Boende och yrkesutbildning för barn som tidigare levt på gatan i Addis Abeba i Etiopien
  • Dövskolor för barn i Eritrea som annars inte haft möjlighet att gå i skola
  • Barn i svältdrabbade Somaliland får skollunch varje dag
  • Akut matdistribution till familjer i ett internflyktingläger i Somaliland
  • Subventionerade kejsarsnitt för de allra fattigaste vid Aira sjukhus i Etiopien – ofta helt avgörande för att både mamma och barn ska överleva komplicerade förlossningar
  • Fritidsverksamhet för föräldralösa och utsatta barn i Rama i norra Etiopien, där barnen bland annat får lunch och läxhjälp

Läs mer om projekten här.

Om du ännu inte sett Se Be Ge-programmet är det inte försent. Programmet går att se på efsplay.nu och det går fortfarande att vara med och bidra till livsviktiga insatser för utsatta barn.

Aira sjukhus har fått en egen ambulans! Igår åkte den till Nekemte för att hämta blodtransfusion och nu håller de på att förbereda en transport till Addis. Sjukhuset fick ett pris förra veckan, för bästa icke regeringssjukhus i Oromiya regionen. Nästa vecka så blir det inspektion av Oromiya Health bureau. Vi förbereder det tal som ska hållas på ssk och bm examen runt 1 december för det ska tryckas redan nu. Sköt om er så hörs vi.

Sitter och tänker på detta med främlingar och hur viktigt det är att minnas egna erfarenheter av främlingsskap. De gånger man känt sig långt bort från allt det man känner igen och från alla dem som känner en själv. Läser just nu Kerstin Ekmans “Gubbas hage”. I den finns en passage där författarinnan berättar om ett tillfälle när hon var ute och gick i en skog hon egentligen kände väl men ändå gick vilse i. Rätt som det var kom hon fram till en glänta hon aldrig förut sett och som hon tyckte var gudomligt vacker. Hon vågade inte ens gå in i den eftersom den var så ljuvlig. Så hon letade efter ett ställe att sätta sig och hennes ögon föll på en stubbe. Då var det som om hennes ögon öppnades och hon kände igen sig. Den där stubben, ja hela platsen, hade hon varit på hundratals gånger förut. Men hon hade sett den i ett nytt ljus och upptäckt dess outgrundliga skönhet. Hon kallar sådana upplevelser “synskiften” och skriver: “Finns det en skönhet i landskapet som ligger dold och bara kan framkallas av främlingskänslan? Av ett synskifte.”

Tror det ligger mycket i det och jag tror att det går att överföras till andra delar av verkligheten än just det fysiska landskapet. Om lärande brukar det sägas att det innebär att man gör det främmande känt och det kända främmande. Vissa insikter når man bara när man byter perspektiv; tittar på det kända på långt avstånd och det okända på nära håll. Det finns alltså något förunderligt, ja kanske till och med mystiskt, i främlingsskapet. Det kan kosta på att utsätta sig för det, men för den som orkar (eller tvingas) finns en dold skatt att finna. Eller en “oväntad glänta” för att citera Tranströmer.

Jesus liknelser syftade ofta till att få människor att “skifta syn”; han tvingade in dem i överraskande synskiften (samariern som “den gode”, senapsfröet med den inneboende förmågan att bli ett väldigt träd) – och där fann de som orkade lyssna och ta in något verkligt vackert: empatin som försonande källa och nåden som en väldig kraft.

5 Mos. 24:17 försöker få israeliterna att inte glömma det främlingsskap de själva befunnit sig i i Egypten eftersom detta minne kan få dem att förbarma sig över dem som just nu befinner sig långt bort från sina hem, från allt invant och känt.

Låt oss inte bli en av dem som är rädda för “det främmande”. Istället ska vi ta tillvara på dessa erfarenheter som små skatter, och bära dem nära vårt hjärta. Dels för att vi ska bli medkännande och empatiska och dels för att främlingskänslan ger oss ett nytt och överraskande perspektiv på det som kanske en gång verkade invant och totalt uppenbart.

På tal om nya perspektiv – Idag är det första dagen år 2011 här i Etiopien. Så gott nytt år på er!

Ps. Fortsätt gärna be för översättarna och deras område. Nu är det svårt att få tag på mat för dem och många har blivit sjuka, i synnerhet kvinnor och barn. Tack för era böner! Ds

“Du skall inte vränga rätten för invandraren eller den faderlöse, och en änkas kläder skall du inte ta som pant. Kom ihåg att du själv en gång var slav i Egypten och att Herren, din Gud, befriade dig därifrån. Därför ger jag dig denna befallning att följa.” 5 Mos 24:17

Guds frid och glädje!

Sophia

Hej Vänner.                 090918   Dodoma

En fråga som ofta dyker upp från barn när jag är i Sverige och berättar, är om mat. Vad äter ni egentligen i Tanzania? Så här kommer några bilder som sätter igång salivflödet på många.

P1000107

Vi äter mycket tomater,lök och morötter. Detta odlas nog på det flesta platser i landet.

P1000131

I min trädgård finns det ganska mycket frukt. Bland annat papaya som du ser på bilden och passionsfrukt,bananer,citroner,ett apelsinträd som inte ger frukt ännu,guawa,kokospalm,oxhjärta,ett avocadträd som dock inte ger frukt ännu liksom ett mangoträd. Mycket frukt finns alltså att få. Allt finns inte samtidigt, så man får vänta tills säsongen börjar. Äpplen,plommon och päron finns också att få vissa perioder,liksom trädtomater. För att inte tala om alla bär. Här i Dodoma finns inte mycket bär,men vi kan få från andra områden: jordgubbar, fysalis, hallon, i sällsynta fall kan man få smultron, rosella som man kan göra mycket gott te på och sist men inte minst mullbär.

P1000207

Till te serveras väldigt ofta chapati som enkelt tillagas av mjöl och vatten.

P1000643

Ni som besökt mig har nog ätit vår favoritgryta – kande eller makande. Det ser inte så aptitligt ut på bilden,men än så länge har ingen kunnat motstå min kande. Huvudingredienserna är majs och bönor,men sedan har vi spetsat den med paprika,tomater,lök, kokosmjölk och lite annat som kan finnas i skafferiet. Mycket smakligt!!!

Sist men inte minst…

P1000426

Tebaljan. Vart än du kommer finns det te.Oftast te med väldigt mycket socker i och ibland mjölk. När jag ber om te utan socker säger de att DET KAN MAN VÄL INTE DRICKA. Är man ute hos hos massajerna gör de te med lite rötter eller bark blandat med tebladen. Det är mycket smakligt.

Jag kan inte förvägra er en glädjebild, eftersom många har frågat hur det gått med Papul – han som fick en stroke och som bodde här hos hos mig en längre tid.

P1000359

Papul är tillbaka i byn och det går mycket bra för honom. Han talar utan problem,han går mycket långa sträckor mest varje dag och hans hand blir bättre och bättre. En kämpe som blivit en förebild för andra som fått stroke.

Det blev inga djupsinnigheter idag,utan vanlig vardagsbilder. Det kan behövas också.

MUNGU AWE PAMOJA NANYI.

Mwalimu Ulf

Hej Vänner.                                                 090918   Dodoma

Visst är det glädje i skafferiet. Under veckan, när jag var i Iringa, fick jag som gåva FEM GULA LÖKAR. Det är första gången jag har sett dessa smaksensationer i Tanzania. Lev utan dem ett år och ni förstår mig. Vi får ju hur mycket rödlök som helst,men de GULA…..

Dessutom har min handlare i stan lyckats fixa fram kålrabbi. Det använde jag aldrig i Sverige,men nu när det finns här har jag letat efter recept på nätet och tillagat flera mycket goda rätter med kålrabbi. Smaka på det ordet. Inte så ofta använt i Sverige,tror jag,men det ska det bli ändring på i mina kretsar. Jag ska sjunga kålrabbins lov i framtiden.

Mhonjera och annat september 2018 025

 

MUNGU AWE PAMOJA NANYI.

Mwalimu Ulf

Det blev det en lite annan åskskur idag med inslag av hagel, så det lät på plåttaket! För oss går det bra men för all dem som bor i hus med dåliga tak, kan bara tänka mej hur det ser ut hos dem. Undrar hur det ser ut på fälten? Igår när åskan började slet sig kossan som brukar beta här nedanför. Hon var tillbaka idag så de hittade henne eller om hon tog en omväg hem.

Vi är tillbaka här i Aira och det känns bra. Varit till ssk skolan och hämtat två omgångar tentor som ska rättas varför gjorde jag dem så omständlig? Nybörjarens dilemma?

Regntiden håller i sig och idag blev vi överraskade av regn på väg hem. Innan vi var tillbaka på sjukhusområdet var vi blöta in på bara kroppen.

Våra ssk elever har lov då det är nyår här nästa vecka.

Vi får lite gäster i höst vilket vi ser fram emot. Nu ska vi bara koordinera transporterna.

Kära vänner!

En kort uppdatering från Etiopien. Jag fick precis samtal från en av översättarna och han hade goda nyheter. De två översättarna som “fastnat” på vägen och hållits gömda på en polisstation har nu kunnat återvända till sin hemby. TACK GODE GUD!! De skickades i en ambulans för att inte väcka misstanke. (Om människor sett dem i en vanlig bil med vanliga fönster hade risken varit stor att bilen överfallits av en mobb. Nu trodde alla att det var en sjuktransport.)

I hembyn är det tätt mellan militärerna nu, så tillståndet har förbättrats. Men det är fortfarande långt ifrån bra. Dessutom har många människor skadats och egendom har förstörts. Åtminstone en av av översättarna har fått hela sitt hus nedbränt med alla saker i. Andra har fått kläder och annan egendom stulna. Det är så hjärtkrossande att höra.

Tack för era böner!!! Alla översättarna och deras familjer är för tillfället i säkerhet och det är ju det viktigaste. Men de har gått igenom ett svårt trauma som kommer behöva tid att helas. Men fortsätt gärna att be för dem och deras familjer. För tröst, fred och försoning!

Varma hälsningar,

Sophia